Vinströmmen

Vägen till Vinströmmen
Teckning i svart krita.
© Rose-Marie Klintman
www.rmk.nu

(Utdrag)

Malströmmen stod som en pelare i det meterdjupa vattnet och verkade fortsätta i en fördjupning i sandlagret på botten. Ludde Markh var ingen van snorklare men här hade han fått ett studieobjekt. Först efter en bra stund kom han upp på fötter och det första han gjorde var att se sig om efter ungarna. Närmast ville han visa vad han hade hittat.

Istället var det David som stod närmast, mannen från Stockholm.

— Det här är en fångstplats, sade Ludde. En vattenvirvel där allting samlas.

David Allmark stod med vatten upp till knäna, själv hade han inte använt sin snorkel, inte ens försökt. Han tycktes ointresserad. Ändå var det som att han ansträngde sig för att bjuda till och säga något.

— Säkert varmt vatten som rinner ut och kallt vatten som rinner in, sade han. Och så bildas en virvel. Typ.

Platsen var Vinströmmen, ett avsnitt av Voxna älv i södra Hälsingland där vattnet och forsen grävt raviner av sand och sedan planat ut i ett vidsträckt område med lagunliknande formationer och bassänger. Där vattnet stod stilla ökade temperaturen till att bli badkarsvarmt och i en av de större lagunerna blev djupet aldrig större än en och en halv meter.