Sofia dansar hambo i 

Sommarens hot

(Utdrag)

Spelmansorkestern på scenen drog äntligen igång med nästa danslåt.
— Fan, det här är ju vals, sade Berger högt och drog sig ur hånglandet. Skulle det inte bli en hambo till?
— Dom har redan spelat två hambos, förklarade mannen från Järvsö och höll henne hårt över midjan.
 Hon sade att då fick hon tacka så mycket för dansen och noterade hans besvikna blick när de skiljdes, mitt på dansgolvet i folkvimlet. När hon gick upp i backen mot nordanstigarna kände hon i benen hur mycket hon druckit. Whiskyberusningen kom med fördröjning. Hon hittade sin fiol och fiollåda och började plocka ihop, fast det gick långsamt.
— Sofia, ska du gå? frågade någon.
— Nä, jag ska bara kolla om Erske kommit, sade hon och hon märkte själv hur hon nästan sluddrade.
 Inget mer brännvin nu, tänkte hon. Gränsen var nådd. Det gav inget. Det blev bara fel.
 Hon rörde sig mot insläppet, bland människorna, högsommarnattens skuggor fördunklade hennes synintryck och hon kände sig bedövad. Fiollådan slog mot låret när hon gick, som om hon saknade kontroll.
 Ändå blev hon tvungen att stanna till utanför danslogen. Någon spelade ensam fiol vid logknuten och det var med ett tonspråk som för ett ögonblick fick henne att hålla andan.
 Spelmannen fick syn på henne och han höll upp med sitt spel och sänkte fiolen. Hon hade aldrig sett honom förut, men han visste tydligen vem hon var, för han nickade mot henne och sade hennes namn.