Dags dra åt Hälsingland
Leif Woxlin

Folk heter originella saker i Leif Woxlins debutdeckare: Nyhannesson och Jägervid, Lennhord och Bjerrhammar, Vinzéll och Båtsman. Kommissarien i Hudiksvall heter Johan Thule och lever på gränsen till hjärtinfarkt, titelns Ludde heter Markh i efternamn, är nyförflyttad till gränspolisen (finns den?) efter tjänst som en av Thules underlydande.

Han lånas tillbaka när en okänd man hittas skjuten och mordet småningom visar sig ha med skumma dator- och kostymaffärer att göra.

Samarbetet med kollegan Sofia Berger går på skruvar, men är framgångsrikt och har en ömsesidig uppskattning bak jargongen.

Woxlin har bland annat skrivit kåserier i Helsingen under vinjetten "Under näbbstöveln" och det märks att det är en kåsör med känsla för dialog och episoder som försökt sig på deckargenren.

Tempot är makligt, trevlighetsfaktorn och de små ironierna många och hela historien stabilt rustik.

Långa stunder förevisas Ludde Markh till periferin, skildringen av Thules svettiga vedermödor håller tveksam komediton och särskilt spännande blir det aldrig.

Men onekligen har Woxlin mutat in ett hittills okänt område och efter mer än 350 sidor tillsammans med Thule, Markh och Berger börjar de i all sin uttalade vanlighet framstå som ett rätt trevligt alternativ till de tuffare och mera snabbtänkta snutar som stå i kö i genren.

Dödligt mönster har undertiteln "En hälsingedeckare. Bok 1" och jag kan inte låta bli att vara lite nyfiken på vart det ska ta vägen med bok två.

BO LUNDIN

Sydsvenskan är Skånes största tidning och har ökat sin upplaga oavbrutet sedan 1988. I dag är vardagsupplagan 138 800 exemplar och söndagsupplagan 161 400. I genomsnitt har vi mer än 339 000 läsare per dag.