Flykten från Örnnästet

- BERGET, VATTNET, BLODET

BERGET, VATTNET, BLODET är den åttonde fristående berättelsen i romanserien En Hälsingedeckare.
Berget, Vattnet, Blodet | Blacksåsberget | Örnnästet | Blood / Water
En Hälsingedeckare | Nyheter, recensioner etc | Författarkontakt | Skaffa boken

Berget, Vattnet, Blodet
av Leif Woxlin

Bandtyp: Pocket
Utgivning på Förlaget Orda
hösten 2013 / våren 2014.

Bandtyp: e-bok
Utgiven: 201111

ISBN10: 9197927791
ISBN13: 9789197927796

Direktlänkar för nedladdning:
Dito
Adlibris
Muntligt
Böckernas klubb
Livrel24

Mimer bokförlag
2011

Se omslaget i förstoring >>
(Som pdf-fil)

Mimer Bokförlag
www.mimerbokforlag.se>>

Förlaget Orda AB
forlagetorda.se >>


(Utdrag)

Örnnästet hette en rödmålad toppstuga som gick att hyra med cateringservering inkluderad. Intill stod en mast och grusvägen upp var normalt stängd med en bom. Nu hade Berger sett till att bommen skulle vara öppen.
   Den smala vägen slingrade sig efter branten och Ludde petade in ettan för att få piketen att forcera i gruset som rann efter hjulen. Någon gång hördes kommissarien harkla sig men från den bakre delen hade det blivit tyst. Innan hade Ludde tyckt sig höra en sorts konversation, även om han inte kunde urskilja några ord. Det måste ha varit på engelska, han kunde inte tro att Berger behärskade franska. Alla visste att hon dejtade en polisman i Italien men franska var någonting helt annat.
   Vägen tog slut på en platå med en mindre parkeringsplats. Ludde ställde sig mitt på, han ville inte hamna för nära kanten. Där han satt bakom ratten, högt över marken, kunde han förnimma en känsla av svindel.
   Kommissarien stånkade ogenerat när han som förste man klev ur bilen.
   - Helvete, det blir långt att gå, sade hade ansträngt.


(Utdrag)

Hon tog täten förbi dasset där kommissarien låst in sig, Ludde gick sist i ledet med fransmannen framför sig som hukade över handbojorna. Ingången till stugan med träaltanen frontade mot en utsikt som låg som ett kolorerat vykort; hela panoramat med sjö och kyrkby och bergen bakom. Fransmannen tittade envist i backen och han kurade med axlarna när han gick uppför trappan, tätt i hälarna på Berger.


(Utdrag)

Först när han öppnade sidodörren såg han kommissarien, att han var på plats. Thule satt i skuggorna med sin trenchcoat knäppt upp till underläppen och svetten glänste i ansiktet.
   - Här kommer jag med förfriskningar, sade Ludde men hann inte mer än till punkt förrän ett pistolskott snärtade till.
   - Helvete, pep kommissarien.
   Ludde släppte vad han hade för händerna och drog ner blixtlåset för att komma åt sin Sig Sauer. Samtidigt exploderade ytterligare ett skott. Skotten kom från toppstugan, från framsidan. Verandan.
   - Du kallar på förstärkning, va? ropade Ludde, precis innan han lämnade bussen.
   Han slängde ett öga på kommissarien som inte verkade göra någon ansats att röra sig överhuvudtaget. Sedan sprang han ut i skogen, han bestämde sig för en kringgående rörelse för att kunna närma sig från kortsidan.

TABLEAU öfver den BERGKRANS som vid BERGSJÖ KYRKA
omsluter Horizonten tagen från Kyrkbyberget,
530 fot öfver Hafvet,
af A. Blomgren

Från boken "Beskrifvning öfver provinsen Helsingland",
utgiven år 1849 av lantmätaren P.H Widmark, Umeå,
och med bilder av konstnären A. Blomgren.


Foto: Björn Bydén, HudikNytt